Att skriva på näsan
Det är väldigt tyst från Filippa Reinfeldt (M) och Anna Starbrink (FP) angående landstingspolitikernas ansvar för krisen i Stockholms landstingssjukvård.
Till att börja med tycker jag att Filippa och Anna skall läsa upp sig på Hälso- och sjukvårdslag (1982:763):
2 e § Där det bedrivs hälso- och sjukvård skall det finnas den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att god vård skall kunna ges.
7 § Landstinget skall planera sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov av sådan vård. Planeringen skall avse även den hälso- och sjukvård som erbjuds av privata och andra vårdgivare. Landstinget skall även planera sin hälso- och sjukvård så att en katastrofmedicinsk beredskap upprätthålls.
Det finns inte så mycket att tillägga där. Efter det så tycker jag att Filippa och Anna skall läsa vad som står på Stockholms län landstings egna hemsida:
Stockholms län landsting ansvarar för att du som bor i länet har tillgång till en bra och väl fungerande hälso- och sjukvård.
Stockholms län landsting (SLL), där alltså Filippa Reinfeldt (M) är ansvarigt sjukvårdslandstingsråd och Anna Starbrink (FP) är personal- och produktionslandstingsråd, ansvarar för att du som bor i länet har tillgång till en bra och väl fungerande hälso- och sjukvård. Det var inte så mycket att orda om där heller.
Då har vi lite pikanta detaljer att skriva på näsan:
- 2007 beställde SLL en vårdplatsutredning som kom fram till att det råder stor brist på vårdplatser i SLL. Det kommande femårsbehovet bedömdes till mellan 300 och 400 vårdplatser.
- 2008 beslutade SLL att bygga Nya Karolinska Sjukhuset (NKS), som skall ersätta dagens Karolinska Sjukhuset (KS). NKS skall få 600 vårdplatser jämfört med dagens 900 på KS.
- 2010 beställde SLL en till vårdplatsutredning, utförd av McKinsey&Co, som visade att SLL har lägst antal vårdplatser per 1000 invånare i Sverige. Att sedan Sverige har lägst antal vårdplatser per 1000 invånare i hela västvärlden sätter förmodligen det hela i ett sammanhang.. McKinsey&Co förordade 500 nya vårdplatser de kommande 5 åren, och då ingår inte de 300 vårdplatser som kommer att försvinna från KS i beräkningen.
- 2011 kommer landstingsrevisorerna i SLL med en rapport som bland annat konstaterar att landstingsstyrelsen har det övergripande ansvaret enligt de lagar och förordningar som gäller för ”investeringar som är nära förknippat med den långsiktiga planeringen av vården”, och ”Landstingets styrelse har det övergripande ansvaret för kompetensförsörjningen.”
Ett par intressanta citat. Från McKinsey&Co:
Vårdplatser har minskat med 6 % i Stockholm under en 10-års period samtidigt som befolkningen vuxit med 220 000 invånare (ca 10%, min kommentar).
Från landstingsrevisorernas rapport:
Ser man vårdplatssituationen på längre sikt har landstingsstyrelsen enligt reglementet ansvar för den strategiska samordningen i landstinget. Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) ansvarar i sin tur för att all hälso- och sjukvård styrs, samordnas och utvecklas så att de samlade resurserna anpassas till befolkningens behov. Mot bakgrund av att en vårdplatsutredning redan 2007 pekade på behovet av nya vårdplatser kan kritik riktas mot såväl landstingstyrelsen som hälso- och sjukvårdsnämnden för dagens vårdplatssituation. Revisionen ser dock den samordning som nu planeras mellan investeringsplaner och utvecklingen av framtidens hälso- och sjukvården som lovvärd, men den borde kommit för flera år sen.
Som Thomas Flodin, ordförande i Stockholms Läkarförening, uttrycker det i SvD:
Men det grundläggande problemet är den totala bristen på vårdplatser på akutsjukhusen runt om i Stockholms län. I hela västvärlden har Sverige i dag lägst antal vårdplatser per 1000 invånare och i Sverige har Stockholm den lägsta andelen. Situationen här är alltså extrem.
Att Helene Hellmark Knutsson (S), Håkan Jörneved (V) och bloggare och ledare på Dagens Arena kritiserar Filippa Reinfeldt och Anna Starbrink är inte oväntat, det är trots allt politik. Men det betyder inte att kritiken är oförtjänt.
Och apropå bemanning och löner, Filippa Reinfeldt tror helt oväntat inte bemanningsproblemet skulle lösas med höjda löner:
Jag tror inte det handlar om ekonomiska resurser. Jag tror i grunden det handlar om att man har svårt att få personal att arbeta och bemanna de sängar som finns där.
Torun Carrfors tror det handlar om ideologi:
De ansvariga politikerna borde säga som det är: Vi tycker det är viktigare med sänkta skatter än med säker vård till alla.
Vad tror du?
EDIT
Anna Starbrink tar för första gången upp lönefrågan, detta i sin blogg:
Min uppfattning är att lönerna i traditionella kvinnoyrken med hög utbildning i offentlig sektor generellt är för lågt värderade. Det behövs ett långsiktigt arbete. Jag vill också se större lönespridning. Den som utvecklar sig i sitt yrke och bidrar till verksamhetens utveckling måste se en utveckling även i lönebeskedet.
Det är en vällovlig inställning, bortsett från att den är till intet förpliktigande. I sin roll som personal- och produktionslandstingsråd har Anna Starbrink all möjlighet i världen att kräva till exempel att sjukhusen i Stockholm upphör med sin lönekartell. Det vore en bra start.